Liten ängel
Nyfödda barn är ofta mer stilla än några veckor senare. Det är som om de fortfarande tror att de är i magen. En del pratar om dem som ”paket” – men den beskrivningen fråntar barnet dess tidiga förmåga att signalera vad det vill och behöver.
 
Vårt lilla barn sover, vaknar, äter och får ny blöja. Det är så mysigt att få somna tätt intill den lilla barnkroppen. Barnet rycker i sömnen och man kan se hur ett leende leker i mungiporna. Det hörs inga högljudda skrik ännu, bara små gnyenden och smackningar. Jag lägger lillknyttet skiftande – på sidan åt höger, vänster och på rygg – för att det ännu formbara och mjuka huvudet ska bli så runt som möjligt.
 
Spara minnen
Gör ett fotavtryck av den lilla foten. Använd färg eller tryck foten i trolldeg för att sedan göra gipsavgjutning. Att göra avtryck av handen vid den här åldern är svårare, då bebisar håller sina händer knutna.
 
Tips
Barn som får vara nära sin förälder är ofta lugna. Bär barnet intill dig i bärsjal och låt det sova vid din sida i sängen.
 
Amning och flaska
Det är inte alltid allting faller på plats så som man tänkt sig. Kanske barnet inte tar bröstet, och du får pröva andra metoder. Du kan också drabbas av bröstinfektion eller mjölkstockning. Allt som tillstöter under den första perioden kan upplevas som mindre katastrofer då du redan har nog med dig själv och ditt barn. Den bästa tröst som finns är att det mesta är övergående. När en period av kaos väl har passerat kommer du ha svårt att ens minnas den speciellt ingående.
 
Trodde inte att det var möjligt – jag har ju diat två barn förut, men med tredje barnet blev det tvärstop. (Visserligen fick jag truga min förstfödde med eskanapp under månad så att han fick ett bättre tag, men sedan kunde han ammas normalt då han växt till sig något.)
 
Blev först rejält öm om brösten och fick lättare sår på bröstvårtorna. Det i sig är inget ovanligt så jag fortsatte att dia. Sedan gick det bara utför. Fick en rodnad över höger bröst samtidigt som smärtan i såren tilltog. Ringde eftervården på BB för råd. ”Om du tänker dig bröstet som en klocka,” instruerade en barnmorska. ”En klocka?!” undrade jag. ”Hur då – ett hängande bröst som pendlar eller?” ”Ställ dig framför en spegel,” blev jag uppmanad. ”Aha! Du menar som en cirkel där visarna skulle ha utgått från bröstets vårta” hurrade jag i luren, glad över att ha förstått instruktionen.” ”Hm, ja. Var är då rodnanden?” undrade barnmorskan. ”Lägg an barnet så att barnets käke är riktad mot rodnaden, då kommer barnet att suga ut mer mjölk där den har stockat sig.” Fantastiskt. Agerade efter rådet och fick bort rodnaden genom amning i kombination med varma duschar.
 
Problemet med såren kvarstod. Efter någon dag kom feberfrossan. Hade då 38,6 grader. Rådgjorde med en väninna. Hon har själv varit inlagd för bröstinfektion två gånger i samband med amning på kvinnokliniken. När jag föll i gråt vid varje amning senare på natten insåg att jag skulle behöva hjälp. Ringde amningscentralen och fick rådet att sluta amma och skaffa en pump, låta brösten vila. Kände en omedelbar lättnad. Jag visste inte annars vad jag skulle ta mig till! Sände iväg min man att köpa ersättning till vår bebis, och en napp med det minsta hålet för flaskmatning. Sedan tog vi en tur med bilen – efter pump och så kallade snäckor och mjölkuppsamlare. På så sätt fick såren lufta och pappersluddet från amningskuporna fastnade inte längre i dem.
 
Rodnaden och febern gav med sig, men såren vägrade läka. Nu hade det gått ett par veckor sedan förlossningen. Lillan fick min mjölk på flaska. Pumpade ut var tredje timme – dygnet runt, och rengjorde sedan pumpen, flaskorna och snäckorna med diskmedel och regelbunden kokning. Proceduren tog hela dygnet. Det fanns inte längre någon vardag. Min man fick ta största pojken till förskolan, jag kunde knappast gå ut med mjölkuppsamlare under tröjan och en pump i handväskan. Sov som bäst ett par timmar i sträck. Gråten satt ständigt i halsgropen på grund av sömnbrist och smärta i såren. Efter en provtagning på vårdcentralen visade bakterieodlingen att jag fått stafylokocker. Räddningen blev en präktig penicillinkur på 10 dagar. Efter en månads pumpning och flaskmatning vågade jag pröva dia lillan igen. Hon tog bröstet, och smärtan var nästan obefintlig. Äntligen kunde vår vardag börja fungera.
 
Kiss och bajs
Man kan överraskas av allt som tillkommer med ett barn i huset. Aldrig hade jag trott att tvättkorgen kunde bli så full på bara en dag!
 
Inatt vid ett blöjbyte tappade John navelstumpen. Det som finns kvar ser nog ut som det ska – men ska försöka hålla rent från sårig vätska. John har en del knip i magen när bajset kommer – detta gula bajs! Det är så svårt att tvätta bort när det kommer på fel ställe. Igår skulle jag byta blöja efter en ljudlig bajsning och överraskades av en kraftig urinstråle som blötte ner hela John. Stackaren! Han trivs inte alls på skötbordet – skriker och sparkar, men blir lugn när allt är över.
 
Ny vakenhet
När mitt första barn kom minns jag att jag blev förvånad av att jag inte kunde ta mig en egen dusch ens en gång. Ibland blev jag sittande i soffan stora delar av dagen, för att amma, hjälpa guldklimpen att somna och sedan vila lite själv. De där första veckornas dimma har varit sig ganska lik även med andra och tredje barnet. Efter att barnet varit mest stilla, ätit, sovit och fått ny blöja, så händer något nytt efter cirka 3-4 veckor. Som förälder kan man uppleva att barnet ”vaknar mera” och börjar ta in sin omgivning. I samband med det kan det lilla barnet lätt bli överstimulerat och få svårt att komma till ro.
 
Lillan växer. Nu tittar och lyssnar hon på omgivningen med nytt intresse. Idag log hon mot mig för första gången! Vilken härlig känsla. Leendet kom och färgade hela ansiktet, sedan försvann det lika snabbt igen. Snart är hon en månad.
 
Elinor har tagit in så mycket intryck under dagen att hon inte kan komma till ro. Ligger på sängen och håller henne tätt intill mig. Trycker min panna mot hennes. Kan inte amma mer nu. Har redan gett så mycket att hon spyr upp. Ger henne lillfingret istället och säger stilla: ”Jag stannar hos dig.” Till slut ser jag hur hon slappnar av och jag kan lägga min hand på hennes mage för att hon ska känna min närhet.
 
Spara minnen
Skriv upp datumet då ditt barn log mot dig första gången.
 
Läs mer om var dag med barn