En egen värld av ord, tankar och drömmar
I takt med att barnets ordförråd växer märker du säkert att barnet har svårt för att säga en del ord, men klarar andra galant. Många barn använder också ord-dubbletter, det vill säga två ord som verkar betyda samma sak. För oss vuxna kan det vara ett nöje att lyssna till uttrycken!
 
William klagade strax före maten för hungerskänslor. Han menade att han hade ”krabbor i magen”, och att det därför gjorde ont. Jag undrade vad krabborna gjorde där. Då berättade han att de ”kryper baklänges”.
 
När vi var ute häromdagen och William som vanligt ville kissa på ett träd (att kissa utomhus är tydligen trevligt numera, och smidigt för honom som är grabb), men så drog jag upp byxorna för dåligt under overallen för han klagade över att ”rumpan” inte var där.
 
William berättade om en dröm han haft. ”Jag drömde om en elefant som var rädd för en liten mus. Musen kunde bli jättestor och elefanten trodde musen skulle äta upp honom.” Snacka om en bra definition på (obefogad) rädsla!
 
Han blir alltmer tydlig med pluralformerna på ord, och det kan låta rätt så roligt ibland.
 
Istället för ”Jag vill hellre ha” säger han ”Jag vill bättre ha”, vilket inte är helt fel.
 
William har sedan en tid väldigt tydligt markerat att han ”inte vill leka med den personen på hundra år” om han är arg på någon.
 
Han är mycket uppmärksam på vad vi säger och använder gärna våra ord vid ett senare tillfälle. Tyvärr har han sagt ett par ovänliga saker i fel läge, såsom ”det är ingen present” när han fick handvirkade fjärilar med magnet bakom av grannen och att en person ”luktade äckligt och bajs”.
 
Numera vet William att ”kalas” och ”present” hör ihop. Inför Alice 3-årsdag sa han att ”hon får låna min vita bil”. Det trodde han att hon skulle bli glad för.
 
William störde sig på att John låg och ”hojtade” innan han somnade. Själv höll William på att bläddra i boken om Emil som vi läst ur. Jag hörde ifrån köket hur han utbrast till John: ”Tyst John, jag hör inte vad Emil säger”.
 
Han pratar med sig själv i leken och ”läser” sidorna i boken som jag just läst – gärna för lillebror. Han pratar med alla på tunnelbanan – och hela tiden – om allt. ”Heter du?” ”Har han tvättat håret?” Talar om vinter, sommar och dagar; ”vinter, tisdag, sommar, sedan blir det lördag!”.
 
Han är glad åt alla i familjen och nöjd med att vara hemma. ”Längtar efter pappa eller mamma.” Han är ”jättestor” och ”jättestarkt” – ”hoppar jättelångt” och ”så högt” etcetera.
 
När William kom inhoppande på ett ben undrade jag varför han gjorde så. Det var en dum fråga insåg jag efteråt. Min pojke svarade med ett barns självklarhet: ”För jag kan det!”
 
Spara minnen
Skriv upp ”egna” ord som barnet hittar på. Använder det ord-dubbletter för en viss sak?
 
Tid att uppfinna
William tycker mycket om att bygga saker av lego, papp och de mjuka plastmattebitarna som är som ett pussel. Han vill bli allt möjligt själv också; tittar på en bild i en tidning och vill se ut som riddaren på bilden. Då är det bara att göra i ordning rustningen av allt material som vi kommer över hemma. Idag har han skapa en motorsåg av en glassburk med en såg i plast som stack ut och ett handtag gjort från en bilbana. Sedan har han gjort en hjälm av mattbitarna och håller fram den sköld i papp som vi gjorde häromdagen. Sedan har han förvandlat sig själv till tiger – med en svans av rep och över ögonen en mjuk tigermask där vi fäste på vassa tänder i papp. Han har också börjat gilla att ”bygga koja” och sätter sig under bordet efter att ha dragit ut stolarna och säger att lejonen är därutanför. Ofta tilldelar han var och en (mamma, John och sig själv) roller i leken. Själv vill han ofta vara tigern från Mowgliboken. Vi har byggt om hans lekbil ett antal gånger, till traktor, tåg och lastbil etc. I parken slåss han med spjut tillsammans med kompisar från förskolan och intresserar sig för svärd som vi tillverkar i papp hemma.
 
Han har visat en del ”kan inte”-gnäll, och har så många idéer om vad vi ska skapa och vad han ska vara att jag nästan inte hinner med. Roligt är det ju att se honom åla på golvet som en haj med en pappfena på ryggen och ”vassa papptänder” fasttejpade på hakan. Och ska man bygga något så ska det ske på en gång, men det är inte alltid som fantasin räcke till för att fylla ut det som man inte kan fixa med tejp och papp. ”Jag vill ha den och den och den”, kan han säga och peka på lejonet och förklara att den minsann är ljus på magen, har långa klor och har man.
 
William och jag leker haj på golvet ibland, eller isbjörn eller något annat med ”djur”. I svärmors hus hade vi fullt sjå med att bygga djurpark och placera ut smådjur i plast i olika hörn och behållare för att de inte skulle rymma. Min pojke har fått ett förnyat intresse för pussel och gillar även att pyssla med lera och rita.
 
Spara minnen
Vad föredrar ditt barn att leka just nu – och vad och vem leker det med?
 
Favoriter
Sagofigurer, släktingar eller barnvakter kan bli ”hjältar” i barnets värld. Jag minns min brorsson som vid den här åldern gav uttryck för det han upplevde. Det var innan jag fick egna barn, och han och jag hade en speciell relation. Just innan vi skulle träffas vid ett tillfälle så satt han och funderade ett tag innan han utbrast: ”Pappa, hon älskar mig!”
 
En vanlig dag satt jag med barnen på golvet: William kröp omkring och trallade på ”Pippisången” – han gillar allt mer Astrid Lindgrens figurer, och Pippi inte minst. Han njöt i fulla drag av både Muminföreställningar och Pippinärvaro när vi besökte Junibacken för inte så länge sedan.
 
Spara minnen
Har ditt barn en favoritsång? Kanske finns det någon i släkten som är speciellt betydelsefull för barnet eller någon annan vuxen (och/eller en jämngammal)?
 
Skiftande nattsömn
Ofta förändras barnets beteende när det befinner sig i utvecklingsperioder. Det kan märkas på att barnet äter sämre, sover oroligt och gnäller/trotsar mer.
 
Lille William går och även pratar i sömnen. Med orden ”Jag kan inte äta de här” for han upp och ut ur sängen vid 23-draget igår. Men det går rätt så lätt att visa honom tillbaka till sängen och lägga honom ner för att sova.
 
Numera ligger han ofta i våra sängar efter några timmars nattsömn. Känns lite jobbigt emellanåt, speciellt som lillebror kräver sin plats där redan.
 
William är just nu lite gnällig – nästan allt är svårt och jobbigt. Han vill inte ha blöja på natten säger han, men det har blivit blött i sängen när han varit utan så vi låter honom ha blöjan ett tag till. Den fina påklädningen som han alltid genomfört är nu borta. Lite regression helt enkelt i en utvecklingsfas?
 
Han sover dåligt på nätterna emellanåt, men kommer inte längre över utan hojtar att jag ska komma dit. Väcker lillebror förstås. Drömmer mycket och pratar i sömnen.
 
Former och siffror
Barn i utveckling lär sig allt mer om olika former som förekommer i vardagen.
 
Att räkna börjar bli intressant. Med viss humor räknar William alla fingrarna: 1, 2, 3, 4, och utbrister ”tummetott” när han kom fram till tummen!
 
William ser former i allt. ”Nästan som en båt” säger han om ett knäckebröd, och om en bok som står upp och ner på ramen: ”Nästan som ett hus”. Han bygger former av hus etcetera av lego.
 
Samvaro med andra
Efter cirka 2,5 års ålder kan man märka att barnet blir allt mer socialt. Det vill och behöver leka med andra barn, gärna jämngamla.
 
Williams behov av möten med andra tilltar och han är glad för att träffa kompisar. Samtidigt verkar han väldigt nöjd med att få vara mycket hemma.
 
Han är ofta lite tillbakadragen en inledningsstund då han möter andra, men är sedan inte rädd för att gå ifrån mamma och pappa.
 
William är modig och går iväg med en granne till oss som har barn på samma förskola. Vi turas om att lämna och hämta barnen. Det brukar inte vara några problem, men ibland om han är trött sätter han sig på tvären. Oftast visar det sig senare att han inte alls är i form eller på väg att bli sjuk. Han går nu alla dagar i veckan, några timmar varje dag.
 
Klarar sig själv
Barnet blir allt mer kompetent att klara flera saker själv, påklädning till exempel.
 
William tvättar sig själv på morgonen och har börjat klä på sig igen, och duschar gärna länge ensam. Han kan knäppa knapparna på en skjorta och gör det helst själv.
 
William tar ganska drastiska egna initiativ. En gång for han och en jämngammal kompis från parken på var sin trehjuling hem till vårt hus vid en större väg (varken pappa eller kompisens mamma såg att de gav sig iväg). Sedan kom de upp till vår lägenhet med muntra miner, ringde på. När jag med förvånad min öppnade förklarade William att nu ville de ”gå in och leka”. Strax efteråt kom pappa flåsande. Han hade sett pojkarnas cyklar nere vid porten.
 
Ännu en gång klantade sig en tunnelbanechaufför och klämde barnvagnen mellan dörrarna innan jag fått ut den. Denna gång drog jag den i alla fall så att den inte blev kvar innanför dörrarna. När jag gick till hytten för att anmäla så vägrade mannen i luckan att fatta någonting. Eftersom han var så långsam hann jag aldrig se William försvinna. Och när jag vände mig om var han borta. Fick panik. Bestämde mig för att ta mig upp till torgplan och hoppades att han inte gått ut på nedre plan. Han sågs inte till på torget. Frågade några politiska sändebud som höll på att dela ut pamfletter. Jo, de hade sett en pojke, men vart han tagit vägen? Det visste de inte! Ringde snabbt min man hemma och bad honom komma ut och kolla om William gick vägen hem. Ser inte min pojke någonstans! Tar affären som möjlig tillflykt - och där vid kassan står William, i kön med en egen korg halvfull med varor. Jag tar ut honom därifrån och förklarar att det får han aldrig, aldrig göra om! ”Inte lämna mamma utan att fråga först.” Så ser jag ner i korgen och ser att han fixat ihop alla de varor som vi pratat om att inhandla på hemvägen: korv, mjölk, knäckebröd, äpple och apelsin. Vad kan man säga! Jag blev verkligen förvånad att William lagt allt det vi talade om på minnet.
 
Allmänna tips
Fortsätt att göra fler utklädningskläder tillgängliga och plocka fram tyger som barnet kan använda för att bygga kojor med. Utomhus kan ni hjälpas åt att bygga ett enkelt vindskydd av pinnar.
 
Låt ditt barn ordna maten på en dockspis, öppna och stänga dörrarna för att sätta in små figurer i bilar och dockhus. Var uppmärksam på detaljer som ditt barn efterfrågar för sin lek.
 
Många barn vill ha sin egen plånbok med ”egna pengar” (som kan skrivas med siffror på papperslappar - eller ges i myntform om ni till exempel har introducerat lördagsgodis och kan låta barnet handla det själv med ditt goda tycke till hjälp).
 
Pyssla tillsammans, baka och lägg mer avancerade pussel!
 
Inred en pysselhörna med saker som ditt barn lätt själv kan ta fram: pennor (det finns exempelvis vattenlösligt tusch), papper, målarböcker, pärlor och tråd. Kanske har du möjlighet att ställa upp ett staffli som alltid lockar till kreativitet?
 
Läs mer om var dag med barn