Ofta är det i samvaron med barnen som minnen från den egna barndomen gör sig påminda. Det förvånar mig att det är ”Kåldolme” som jag minns som min favoritlek. Den är varken stillsam eller direkt lämplig med tanke på säkerhetsrisken. Leken gick ut på att jag och mina tre bröder virade in oss i ett stort överkast som vi lagt ut mitt i trädgården. Någon lade sig först och började rulla, sedan nästa och till sist var vi fyra dolmar i samma paket. Roligast var faktiskt att få vara längst in i dolman hopklämd under alla ytterlager.
 

 
När min äldste son William var 4 år stannade han gärna upp vid ett träd när vi gick hem från parken. Det delade sig i tre stammar och blev en kiosk där jag fick beställa korvkottar och drickpinnar. Snart involverades även lillebror John, som då var 2 år, i leken.
 
Det kanske inte är så konstigt att många fantasifulla lekar sker utomhus. I en intervju i tidningen Våra Barn uttalade sig Katti Hoflin om att vad som helst kan hända om man drar ut i skogen några timmar med barnen och en matsäck. Hon flaggade också upp för att legobyggen kan ge en rik samvaro och tillfällen till samtal.
 
Även om jag är mycket med barnen leker jag egentligen ganska sällan. Visst kan jag sitta med i sandlådan, ge fart på gungan, leka kurragömma, sparka boll, och pyssla, men jag är ingen utpräglad lektant. Tror jag. Ofta leker barnen och jag finns i närheten. Min man är den som sitter med barnen och bygger lego. Jag ligger på soffan, spelar sjuk och får vård av doktorn och besöks av polis och brandmän som måste tillkallas.
 
Saker att leka med finns överallt
Jag har fått lära mig att leksaker är bra i den mån de hjälper barnet att initiera en lek, men att det kan vara ett misstag att skaffa hem alla saker som barnet pratar om att det vill ha. Många gånger kan detaljer i hemmet ”förvandlas” med hjälp av barnets fantasi och fylla behoven: Hemma hos mormor blir tömda hushållsrullar långa vägar och ett torn. En hink blir en hjälm. Mammas räknedosa blir en dator eller kassaapparat. Rivna pappersbitar blir pengar. Och så vidare.
 
Om ditt barn har en favoritleksak på Öppna förskolan eller hos en kompis så vänta med att inskaffa den. Det kan bli ett bättre äventyr och utbyte för ditt barn att få denna speciella stimulans utanför hemmet.
 
Lek på fri yta
Barn behöver fria ytor för leken, men de ska inte var så ”rena” att barnet inte vågar använda dem. Varje sak bör ha sin speciella plats så att barnet kan hitta dem – och själv plocka undan. Det är en fördel om barnet kan se vad som finns i de olika lådorna. Markera exempelvis lådor som står på hyllor med bilder, eller placera dem i höjd med barnets ögon så att barnet kan kika ner.
 
Om du som förälder störs av att alla saker ligger kringströdda så ställ fram en ”snabb-städar-låda”. I den kan du lägga alla saker då du tillfälligt vill få ytan fri.
 
Ge inspiration
Genom att göra hjälpmedel tillgängliga kan du som förälder underlätta ditt barns lek och exempelvis stimulera intresset för pyssel. För den som är liten kan ett skåp som inte är låst med säkerhetsspärr vara underhållande och spännande – speciellt om det är fyllt med plastbyttor, träslevar och gamla kastruller. Det äldre barnet kan få impulser till en pysselstund om det finns lättillgängliga hyllplan med papper, pennor, färg, barnvänliga saxar, lim, tejp, lera, pärlor och trådar. Med en vaxduk som underlag och ett barnanpassat förkläde kan konstnären klara sig nästan själv.
 
Sist, men inte minst, kom ihåg: Fri lek kännetecknas av att den är spontan och fantasirik. Den kräver ofta inga praktiska detaljer – bara tid.
 
Läs fler av Lekpaus artiklar