Parallellt med att förskolan byggts ut har målgruppen för öppen verksamhet minskat, men det uppväger ändå inte antalet nedläggningar. De flesta kommuner uppger ekonomin som ett skäl, detta trots att öppen förskola är en verksamhet som når många barn och föräldrar till en låg kostnad. Det är en högst tveksam besparing då verksamhet kan vara samhällsekonomiskt lönsam på sikt menar Skolverket i sin rapport.

Förändring av målgrupp bidragande orsak
De öppna förskolorna byggdes ut under 1980-talet. De var som flest 1991 då det fanns drygt 1 600 stycken. Hösten 2004 fanns det endast 447 öppna förskolor kvar i 141 kommuner.
De öppna förskolorna vänder sig till barn som inte går i förskolan. Den ger service, råd och stöd till föräldrar. Ofta riktas delar av verksamheten till särskilda målgrupper som unga eller nyblivna föräldrar. 1994 och 2004 nästan halverades målgruppen för öppen förskola - en minskning från 438 000 barn till 195 000 barn. Målgruppens ålderssammansättning har också förändrats. De äldre barnen går i allt större utsträckning i förskolan vilket innebär att de yngsta barnen utgör en allt större andel av öppna förskolans målgrupp. Hösten 2004 var över 40 procent yngre än ett år jämfört med 26 procent 1994.

Viktig förebyggande verksamhet
Öppen förskola är unik inom förskoleverksamheten genom att den vänder sig till alla, både barn och föräldrar. Ofta poängteras den öppna förskolans förebyggande roll. Barnen ges möjlighet att träffa andra barn i en pedagogisk gruppverksamhet och föräldrarna får träffa andra i samma situation. Familjernas sociala nätverk stärks och föräldrarna får stöd i föräldrarollen. Mycket talar för att öppen förskola kan ses som en generell förebyggande verksamhet som ofta är samhällsekonomiskt lönsam. Den kan medverka till att problem upptäcks och åtgärdas tidigt och därmed förhindra mer kostsamma insatser senare.
 
Avvecklingstrenden kan vara på väg att brytas
Stockholm är den storstad som är mest välförsedd med öppna förskolor. Där finns öppen förskola i 17 av de 18 stadsdelarna. I Göteborg finns de i 13 av de 21 stadsdelarna och i Malmö i fyra av tio. De tre storstäderna har alla avvecklat öppna förskolor under 2000–2005. I Göteborg har sju stadsdelar lagt ner verksamheter, i Malmö fyra och i Stockholm två. Ingen stadsdel i de tre storstäderna har beslutat om nedläggningar för det närmsta året. Kanske är det ett tecken på att trenden att avveckla öppna förskolor är på väg att brytas. Både Stockholm och Göteborg har nämligen beslutat att under det närmaste året bygga ut. I Stockholm planerar fyra stadsdelar fler öppna förskolor och i Göteborg en.